Fotbollsmatchen igår.

Sol. Grusplan. Damm. Mycket damm. Ett knä i "mittzonen". En boll i huvudet. Två passar på 90 minuter. pip och gnäll har stor föreställning på plan. Japp, det stämmer, igår spelade jag fotbollsmatch igen med det judiska laget Makkabi. Det är en fars.

Jag kommer dit. En kvart försenad är jag och jag förbereder min ursäkt för att jag är sen. Ursäkten uteblir eftersom jag är nästförst på plats. Resten kommer in någongång mellan 30 in- 10 minuter innan matchstart. En del är bakfulla, men det är ok. Det är ju söndag. Jag hälsar på domaren, väl medveten om att min relation till "dessa" brukar allteftersom matchen pågår bli lite halvt frostig. Hejhej, en snabbt skämt om att jag inte fått en endaste straff med mig i år.. hejhej...

Matchen börjar. Efter 30 sekunder: 0-1. Tvåan kommer två minuter efteråt. Bara 88 minuter kvar att spela. 3-0. Efter varje avspark gör vi varsitt försök med att lobba bollan över målvakten från mittplan. Samtliga tre resultaten slutar i... inkast.

Palle försöker styra mig från mittfältet.
"Pressa! Pressa inte!" Pressa! Spring! Spring inte! Pressa! Pressa inte!"
Klara och tydliga besked som sagt. Jag får inte en pass under första halvlek. Jag hämtar bollen från mittfältet en gång och tar ett skott, vårt enda skott på mål under den första halvleken.

Halvtid. Jag är verkligen skitsur.
"- ge mig något att jobba med, jag har inte fått en endaste passning. Palle, bestäm dig för press eller inte...." Jag kokar. vi ligger under med 5-0. Något sur. En kille i laget lämnar. Hans farmor fyller år.
"Vi kör 4-4-1. Med simon som tung center", säger Palle.
"vilken tung?!?!?! " utbrister jag. " jag är för fan smal , snabb och smärt!"alla garvar. Jag ber dom på ett vänligt sätt att vara tysta. Eller så var det på ett ovanligt sätt, jag har nog förträngt det.

Starten av andra. Jag får en passning mellan ytterback och innerback. Tar mig förbi. Domaren blåser:
"-offside!"

Va? JAg är helt konfunderad och utbrister ;

"ÄR DU FULL ELLER?"
Killen tar fram ett gult kort. Vaddåför? För att jag frågade om han var full? Men var han det? Vet inte. Allt han hade behövt säga var att "nej, jag är inte full" så hade jag kunnat stryka det ur min lista. Jag fick kortet. Jag tjafsar ju såklart om det. Frågan måste vara fri i en demokrati. Yttrandefriheten är obestridd. Men inte på fotbollsplan.
" nu håller du käften annars får du inte spela på ett halvår", sägergubb-domaren.
"ett halvår? det är så ofta jag spelar. Men det var en lång avstängning, ta inte i så du spricker nu bara...", säger jag.
"va?" sa domaren.
"inget", säger jag.

Ska sägas att domaren var lika "full" åt båda hållen så det jämnar ut sig, men full måste han ha varit.

Matchen slutar 5-3. Jag är bara inblandad i ett av målen. Resten skiter jag i. Jag är fortfarande en barnunge.
"bigbrother 2002, alltime high, från tyskland. Det skulle jag gjort istället för att komma hit. Ring mig inte nästa gång. Ring mig aldrig mer. Ta bort mig från din lista. ."
Palle sitter i ett hörn. Räknar i sina papper. Kollar. Tittar upp på mig med ett fånflin;
"Du har spelat 7 matcher under hela året. På dom sju matcherna har du dragit på dig 7 gula kort och ett rött. Det är ganska mycket kort. Men idag var det första för ´snack´på länge va?Lite säkerhetsrisk att ha med dig..."
Jag kommenterar det inte. Vilken säkerhetsrisk? Vilken tung? Vilken kort?

Fötterna gör ont. Ryggen gör ont. "Mittzonen" är öm. Jag har lite halvont i huvudet efter att ha fångat en boll med det. Jag avskyr att lira fotboll med gnälllaget. Med hey, är man en del av kulturen så är man. Nä, nästa gång skiter jag i det, och kollar på fotbollsrepriser från 1960 talet eller något annat upphetsande.

//Simon