skolpoliser

Jag vet inte hur många som är insatta i skolpolisbracnhen. Är någon, förutom jag, insatt? Är det någon, förutom jag, som känner till de komplexa processerna som styr skolpolisernas verklighet? Är det någon, förutom jag, som har förståelse för det ultimata ansvar dom åläggs som 8-åringar av sin skola? Är det nu någon, förutom jag, som är insatt i de komplicerade regelverk som dom är satta att använda? Trodde inte det heller...

Ja , jag var skolpolis. Orange cape. Johannesskolan i Malmö. Året var 1987. Jag var 8 år fyllda. OCh hade en GRYM pondus. Sträckte jag ut armarna- då var det stopp. Sänkte jag dom, så fick folk gå. Och så hälsade vi på alla poliser som körde förbi.- "hejhej, kollega" brukade jag alltid skrika. Och så fick man komma in lite senare till lektionerna. Efter passet fick vi varm choklad. Vi var COPS. Typ.

Så kommer jag gående från mina svärisars port. Vad lyser där borta om inte ett par skolpoliser?? Leendes går jag bort, jag ville verifiera deras kompetens såklart, och möts av 11-12 åringar. Vad i helvete är det här? Det ska ju vara små skitungar, alltså riktigt små jävlar, som står och sträcker ut. Lite som jag; sådär obnoxious halvsöta, men grymma. Nu möts jag av tre brudar som snackar smink. What the f**k?! Ägna er åt trafiken. Nej just det. Det behöver ni inte, ni har ju trafikljus...Det är mer än vad vi hade vi Johannesskolan.

Nej, det var verkligen bättre förr. Då skolpoliserna fick slita. Då huvudämnet i diskussionerna med skolpoliskollegorna var något i stil med hundraser, och knappast smink.

Idag gör f.ö. /förhoppningsvis JudoJuden sin andra träning. Dräkt är hämtad (av tjejn, inte frivilligt) så nu söker jag bara en filmare till ikväll...

ChoppChopp!
//simon a.k.a skolpolisen a.k.a JudoJuden