onsdag, december 07, 2005

JudoJudens första äventyr

Orkar knappt skriva. Ont lite överallt. Bra att få gnälla av sig lite. jaja, fääädig. kom å torka tårarna.

Igår smällde det. JudoJudens första träning var ett faktum och eftersom det endast var tre personer som skulle träna hade jag nått point of no return. Fanns inte en chans att backa ur. Min sambo var på plats för att dokumentera detta tragikomiska event. Filmkamera. Kan ha hänt att jag sa ett och annat under träningens gång.

Deltagarna då? Jo, såg ut som följer:
Jag, brunt bälte. Tävlingsrutin under mitten av 90 talet. Typ.
Daniel, andra gradens svarta bälte, tävlingsrutin i LagSm 2001 med SPIFjudo.
Valerij, fjärde gradens svarta bälte, vitrysk femfaldig mästare och mångårig vitrysk landslagsman.

Hade snackat med Magnus Cederblad, förra europamästaren i Jujutsu. Han garvade åt mitt vadförlorande. "Bara å komma ner!Vi är några tungviktare på klubben, jag väger ju 115 kilo, så vikten är inget att skämmas för". Tack Magnus.

Vi inledde med uppvärmining- fotboll med dom som slutade träna. kallt i dojon. Ont när man går in i närkamper- fot mot fot. Helt röd på fötterna. Men då ska ni se den andra killen-Ivan, 14 år. Han lipade ordentligt, hehe. Tönt.

Efter det var det dags för lite mattkamp. Jag mot Daniel. För att klargöra vissa saker; Mattkamp går ut på tre saker; halslås(strypning), armlås (bryta mot armbågsleden) samt fasthållning. Och just det ja; jag suger på det.

Jag mot Daniel. Först åkte jag på en flygtur och sen fasthållning. han var stark. Och mer teknisk än vad jag var/är/kommer bli någonsin. Armlåsförsök från Daniel- jag kontrar och åker på ett halslås. Klappar. Han kör verkligen hårt med mig, jag håller på att tuppa av.

Jag får vila, Daniel och Valerij kör. Jag orkar inte titta. För trött. Sen pekar Valerij på mig.
"- Vi tjöoura?"
Visst såklart. Varför inte?

Min sambo frågar mig hur det gick och filmar samtidigt. Jag kläcker ur mig något i stil med :
"ja, Magnus skulle ju komma hit, men han vågade ju inte. Han förstod att jag skulle piska alla här. " Jag visste självfallet inte om att hon filmade då.

Sex hals-lås, tre fasthållningar och ett armlås senare ligger Valerij och kvider. Nej,just det, det var jag som gjorde det. Lite ingångar. Lite Kata. Lite kast. Mycket flås.

Randoritajm, dvs fightnight typ. Randori går ut på att man ska få den andre via en teknik ner på rygg. Om båda faller är det den som är överst som får poängen. Detta är min "styrka" om något. jag har betydligt större chans stånde än i matta. Men innan vi går igenom vad som hände på mattan vill jag redogöra för ett vad jag och mina regnbågskamratspojkar hade.

Vadet gick ut på att man fick sätta en tjuga på ett av sex alternativ; hur många gånger får judojuden ner sin motståndare? Det mesta alternativet var fyra gånger eller fler. Majoriteten satsade på noll gånger. Inte oväntat kanske?

Jag mot Daniel- Valrij kunde inte köra. Vi kärde tre gånger a tre minuter. Det är mycket jobbigt, framförallt för mig med min begränsade ork. Jag åkte på en kontringskontring. Ett svep. Försökte lite, men var för ostrukturerad och gick inte hela vägen. Inga godkända poäng i första rundan. "TJÖOR TJÖOR!!!"KASTA, ta bwältet!!" skrek Valerij på sin vitryska brytning. "BWÄLTET, kastkastakasta!!"

Andra rundan. Jag förstod att Daniel ville gå lugnt, så jag började slita. Och om ni har haft på er en stärkelsetvättad judodräkt vet ni att när någon sliter i den gör det ont och det är lite sådär halvjobbigt. Jag kör en svep/krok- mitt högerben krokar insidan av hans högerben. POÄNG! Daniel faller. Daniel kontrar min kontring- Pang. Platt på rygg. Det sved. Jag kör min specialare; geppa ryggen och sveper båda benen- POÄNG IGEN!! Daniel går in i ett höftkast,slarvar med balansbrytningen och jag kontrar: POÄNG...IGEN!!!
"BRABRA...Kastakaastakasta!" ropar Valerij och sparkar på en säck. "Ta bwältet, varför du inte fursto?"

Sista omgången- gåjudo. Händer ingenting. Ja.g avslutar träningen. halvdöd. Supertrött. Men ganska nöjd ändå. Det gick över förväntan. Nu ska jag bara klippa ihop filmen om hur jag får stryk. Det är lite.. vackert på något bisarrt konstigt sätt. Men kul.

Syns i dojon om en sisådär sju år.

//Simon a.k.a "JudoJuden"