Feminstas in absurdum

Vissa människor förstår inte. Jag träffade en radikalfeminist på en fest i lördags. Hon var trevlig. Till en början. Men sen började hon sin predikan. Alltså verkligen- "Halleluja"liknande. Och jag, ointelligent som man är, kan inte stoppa lusten att provocera, sa många intelligenta saker bl.a.- "Feminism- är inte det mer en sekt?" , "Feminister är djur dom med" och den sista" Partiarkalt samhälle? Nä, demokrati är det.". Naturligtvis fattade jag inte att detta var fel person att provocera. Att ifrågasätta. Att överhuvudtaget stå och prata med. Eller ja, hon pratade inte med mig, hon predikade FÖR mig. Stor skillnad. Och när jag till slut kläckte ovanstående kommentarer blev hon högröd i ansiktet och ursäktade sig. Fullt förståeligt, jag blev odrägligt dryg, om nu det uttrycket ens finns.

Men det är just märkligt. Jag höll ju med. Ifrågasatte några meningar ;"Jo, män är djur, men ta inte åt dig- det är kollektivet män som är djur inte individerna" var en grej jag inte riktigt förstod mig på. Utgörs inte ett kollektiv av individer? Som samtycker?

Varför tål man inte att ens argument blir ifrågasatta? För att dfom är ihåliga och dåligt underbyggda. Att "...man har läst 200 poäng genus" ger inte större tyngd som så- det räcker inte med att presentera en absolut sanning som inte tåls att ifrågasasättas. Framförallt inte från en utbildning som blivit så ifrågasatt för sin objektivitet.

Ifrågasätter man i sekt blir man utslängd har jag hört. Kanske finns någon från gerillagruppen "FEMINISTAS" som kan klargöra för mig hur det egentligen ligger till??

Ingenting är svart eller vitt. DET lärde jag mig under den senaste starwarsfilmen. Det är bara onda SITHlorder som ser allt som svart eller vitt. Och dom är som sagt onda. Dåliga dåliga männsikor. Med makt. Och ja, jag lovar kära mor, jag ska bli snällare och inte provocera så mycket i framtiden. Men det är ju så kul , så kul!


/Simon R